ATT LEVA MED SIG SJÄLV
Fortsätter att känna mig så där overkligt trött och hängig. Huvudet väger 200 kg, ryggen värker, näsan är täppt och halsen gör ont. Känner mig febrig trots att jag (tror jag) egentigen inte är det. En semester hade inte vart fel men det är samtidigt inte en möjlighet. Istället försöker jag hinna mysa med barnen och leka med alla nya julklappar den tid jag inte är på jobbet. Saknar mina små mest hela tiden. Tänker tillbaka på det här året och inser hur otroligt mycket som hänt och framförallt förändrats i vardagen. En vardag kan vara på så många olika sätt men en sak har de gemensamt under årets månader och det är hur mycket stress vi ständigt lever med. Har lust att bara trycka på pause, koppla bort och hinna reflektera över dagarna. Men det går visst inte heller, så istället tar jag mig en kopp varmchoklad, lägger mig i soffan och sover säkert om en stund. Nedräkning till ledig dag med familjen.
Hanna visar så stolt upp sina julklappar och på torsdag då ska det lekas mer med dom.
Usch då, du får krya på dig. På julaftonsmorgonen så vakna jag upp med tjock,ond hals och snuva. Utvecklats till en go förkylning över helgen...tredje omgången nu:-/