EN STOR DAG!

 
Hon kommer ut från sitt rum i sina nya kläder, frisyren hon absolut ville ha och med rosa läppglans. "Har jag läppglans utanför nu, mamma?". Redo för den första riktiga skoldagen i första klass. Älskade vackra unge, vad fort det går. Jag och Hanna följde med för att se det nya klassrummet, hennes nya plats och få träffa läraren. När vi sedan skulle ge oss iväg ut för att få höra rektorns tal tyckte hon jag kunde gått för länge sedan. För hon klarade sig själv nu. Smög ändå förbi och lyssnade, tittade på min lilla flicka på avstånd och kände mig sådär löjligt blödig. Nu börjar ett nytt kapitel och början på hela hennes framtid. Svårast kommer det nog vara för mamman här. Jag som gjort allt jag kunnat för att ha barnen hemma så mycket det bara gått. Och just idag känner jag mig så glad över att jag gjort dom val jag ändå gjort och haft henne hemma med mig under så lång tid. För ja, tiden går alldeles för fort, år som aldrig kommer att komma tillbaka eller på något sätt kan göras om. Från och med nu är hon fast i att alltid ha tider att passa med tidiga morgnar oavsett vad. Så är det bara - liten blir stor. Även om jag önskar man fick vara liten liiite längre. Mammas älskling, tänk att du börjat i skolan på riktigt!
2
Mimmi

Det snörper i hjärtat när man tänker på alla måsten som ska kanta hennes väg hädanefter.....men skoltiden var också en bubbla med rutiner, kompisar och tillhörighet. Om man har turen att få vara i en trygg sammansvetsad klass med bra ledarskap så är det ju en härlig tid också.

Svar: Känner precis det du beskriver. Men försöker se det från den positiva sidan annars kommer jag gå och vara gråtfärdig var och varannan dag <3
Eleni Apostolakis

Monika

Tyckte det inte var sååå länge sen jag satt och kikade på bloggen på din stora mage och funderade vem som gömde sig därinne! 😊 Tycker du gjort helt rätt, tiden är ovärderlig❤

Svar: Tack! <3 Och eller hur? Tycker själv inte det var allt för länge sedan. Min lilla tjej som om säkert bara något år vuxit om mig redan :D
Eleni Apostolakis