DET BARA BLEV SÅ

 
Jag som innan bestämt mig för att inte hålla på med dessa paketkalendrar. Gjorde någon till Maya när hon var mindre men det är något år sedan sist. Ändå kunde jag inte hålla mig ifrån att samla små saker till 48 små paket och är nu igång med att slå in och hänga upp de också. Tänker man efter och letar så behöver det faktiskt inte kosta så många kronor. Och bara att se deras lycka när jag började hänga upp de tidigare i dag gjorde att det kändes som att det är värt det. Alla gånger. Innan hade dom ingen aning om att jag planerat det och med lite hjälp från mormor vart det en snabb och ganska spontan adventskalender. Nu har jag en tjej som skrivit upp siffror på en lapp där hon bockar av hur många dagar det är kvar till 1 December. Som dom längtar.
 
Annars har jag vaknat upp med nackspärr eller något liknande. Otroligt jobbigt och smärtsamt. Trodde knappt jag skulle ta mig ur sängen imorse och fortfarande har jag svårt att vrida huvudet. Men med lite alvedon så har vi ändå fått upp ljusstakar och stjärnor i fönsterna. Vi har dessutom hunnit varit i skogen en stund så nu är vi redo att fortsätta julpyntet i veckan. Men höjdpunkten idag var nog ändå middag och fika hos mina föräldrar. Förr träffades vi så varje söndag men nu blir det allt glesare mellan gångerna. Men inte mindre mysigt för det.