HON BÖRJAR TREAN
En pirrig stor liten tjej var så taggad så hon gjorde morgon redan kl.4. Det gick bara inte att sova. Idag börjar hon TREAN och har just börjat sitt allra sista år på lågstadiet. Vad hände? Mitt lilla hjärta du börjar bli så stor. Det var så så nära att mamma skulle få följa med och gå till skolan den första dagen. Men en kompis ringde och ville göra sällskap så det var att föredra. "Förlåt mamma, men jag vill gå med mina kompisar", sa hon och gav mig en kram. Åh, älskling! Är det konstigt att man blir lite extra känslosam sådana här dagar?
Hon lade själv fram sina kläder igårkväll. Bestämd över vad hon skulle ha till skolan första dagen. Hon var så redo för det här nu efter ett långt härligt sommarlov. Den lilla skrotisen ligger på soffan och var otroligt lättad över att inte behöva ge sig iväg "så tidigt på morgonen" som sällskap. Hon har blivit en riktig tröttis på morgnarna så det är tur för henne att hon inte behöver kliva upp tidigt det närmaste året. Imorgon laddar vi för första dagen på förskolan. Ett år kvar.
Och jag då... jo, jag gör mig redo för ett frisörbesök hos bästa Issa idag. Så nu blir det frukost till mig och lilla H innan vi åker mot mormor och morfar för att lämna av henne och jag vidare mot frisören. Blir nog en bra dag det här.
Jag som lider av "skolstarts blues" fortfarande efter 40 år så här i augusti september skiftet sitter här med hjärtat som svämmar över av ömhet och tårarna rinnande... Älskade lilla stora Maya, finaste finaste du...💓