LILLA LUCIA
Hon som vägrade att vara med i årets sista luciatåg på förskolan. Lite trist så klart men vi tvingar ingen som inte vill. Istället var vi hemma och lediga. Jag hade plockat fram luciakläderna och till sist fick hon ändå lust att testa de här hemma, även om det var sista gången någonsin, enligt henne själv. Jag är ändå glad att jag fick turen att föreviga min lilla Lucia i år också. Hon som ett par timmar efter bilderna togs ramlade ut från trappen... igen, när vi skulle ta en promenad ner till min syster för att få fixat fina julnaglar. Varje gång känner jag känslan av att aldrig varit så rädd någon gång tidigare. Men det här var värsta fallet av dom alla. Kände mig alldeles skakis långt efteråt. Jag har aldrig varit så redo för att ringa en ambulans tidigare i mitt liv. Jag trodde hon slagit ihjäl sig eller brutit ryggen. Tack och lov, till någon, för att hon klarade sig oskadd. Hon säger av och till att hon har ont i ryggen och hon kommer nog få rätt så stora blåmärken där. Men i övrigt är det full fart igen. Hur många gånger ska man få hjärtat i halsgropen när det gäller ens barn? Hanna är verkligen expert på det. Så otroligt olycksbenägen. Stackars hjärtat!
Fyyyy, så hemskt!! Vi pratade om hennes förra vurpa när vi tog oss ned för den branta trappan i söndags....Jaha, så Lucia är dissad hädanefter...Ja, hon lyser ju ändå den där ungen..😍