ELENI APOSTOLAKIS

Första dagen på Juli månad och första dagen på min föräldrarledighet. Den började med sol och frukost på balkongen. Jag satte sedan igång med projekt att fixa där ute, började möblera om och målade ett bord. Sen kom stört regnet och min vikvägg blåste ner och landade på det nymålade (och väldigt blöta) bordet. Ibland flyter det liksom inte på. Fick gå in och börja städa istället. Sedan hamnade vi inne på Hannas rum. Där tog hon fram en av sina sångböcker, låtsades hon kunde läsa och började sjunga sina egna versioner av disneys alla låtar. Älskade lilla unge. Igår fyndade jag nya knoppar till Hannas lilla byrå som jag så länge tittat på. När de plötsligt stod där framför mig med en halva priset lapp så kunde jag inte låta bli att slå till. Och de blev verkligen så så bra! Passade alldeles utmärkt där inne i Hannas rum.

 

Nu ska jag börjar göra mig i ordning för att ta en regning promenad ner till stan om en stund. Ska möta upp en vän för en fika och ett sist hejdå innan hon flyttar tillbaka till Sthlm. Så speciellt som våra vägar korsats genom livet. Vi möttes för första gången på Kreta när vi var 12 år och det blev så att vi spenderade nästan hela vår semester där tillsammans. Hon från Sthlm och jag från Sundsvall. För att göra en lång historia kort. Helt plötsligt flyttar hon hit för ett par år sedan och den enda kontakten vi haft av och till är väl via facebook ungefär innan. Förutom de första åren efter den där sommaren på Kreta då man pratade mycket i telefon och skickade brev. På den tiden. Och på den vägen är det. Men nu flyttar hon hem igen så idag ses vi för ett hejdå innan hon lämar Svallet. Har varit så många "farväl" senaste tiden. Så trist. Men sånt är livet.