SAFFRANSBULLEBAK
Vi vaknar till en tjock dimma som gör att vi knappt ser ut genom fönsterrutorna. Lamporna vi tända tidigt imorse har inte varit någon idé att släcka. Plötsligt är det så svårt att föreställa sig att det faktiskt var ljust en stund igår, att solen sken och när jag tittade på klockan vid 14 så behövdes fortfarande inte en lampa tändas. Hände det verkligen igår? Så vad gör man när det känns som vi lever i ett hopplöst mörker som tränger sig enda in i hemmet och man knappt kan skilja på om det är natt eller dag. Jag och Hanna hade lösningen på hur vi fått den här gråa torsdagen att gå med en obeskrivligt härlig känsla i kroppen trots allt. Vi tänder ljus, lyssnar på julmusik och sätter igång och baka årets första lussebullar. När det är så mysigt så man aldrig vill sluta och lilla H blir hjärtskärande besviken över att degen till sist ändå tog slut, trots att den var så stor, då har vi lyckats bra.
Under tiden vi stod där i köket och Hanna smulade jästen så bjöd hon även på dagens roligaste kommentar. Där och då fick jag min dos av välbehövligt skratt. Hon undrade vad jäst egentligen är för någonting. Varpå jag svarar att det är en svamp. Blixtsnabbt svarar hon tillbaka med "Aaahaa, det är alltså en flugsvamp". Nej, det får vi verkligen inte hoppas, haha.
Saffransbullarna blev magiskt goda om jag får säga det själv. Vi gjorde en variant med vanilj och den blev otroligt saftig och god. Tänkte jag skulle länka receptet åt men icas hemsida verkar inte fungera tyvärr. Receptet är iaf då från Ica och heter Saffransbullar med vanilj.
Ni kan verkligen konsten att slå tillbaka mot en grå tråkig novemberdag!