LIVET
Livet alltså. Ibland visar det sig från sin allra vackraste sida. Såhär som idag. Helst på en brygga med min familj.
Vi åkte till kuben badet redan klockan tio imorse. Där blev vi nästan hela dagen. Och dessutom fick vi sällskap i ett par timmar av våra vänner. Barnen har badat timme efter timme. Solen var stekande hett och ännu en gång fick vi känna på utlandsvärmen. Vi kom bara hem, duschade, vilade en kort stund innan middagen och packade sedan picknickkorgen och gav oss iväg till Sidsjön för jakten på en brygga. Det kan ha varit den mysigaste kvällen någonsin. Det här är en sådan dag som jag kommer att minnas tillbaka till en mörk och kall Novemberdag. Önskar vi kunde stoppa tiden precis nu.
Vad vore livet utan er? Min älskade lilla familj. Maya var så modig och hoppade i sjön för ett kvällsdopp. Hon tyckte de var läskigt med alla fiskar och att inte se ner till botten. Men plötsligt kastade hon sig i från bryggan gång på gång och simmade omkring. Vi fick sällskap av några ankor också. Efter att Patrik bjudit en anka på kanelbulle så kom så klart ett helt gäng. Dom hoppade upp på bryggan en stund i hopp om att dom skulle få smaka från kakfatet tror jag. Men då kom Hanna som räddaren i nöden och jagade ner dom. Ingen ska få äta upp våra kakor, hihi. Nu hoppas vi att barnen sover gott efter en otroligt lång men så så härlig dag!
Sommaren...Så opålitlig, så efterlängtad och allt är förlåtet när man får några sådana här dagar...