EN SISTA GÅNG

 
Var det inte alldeles nyss jag skrev om vårt första kvällsdopp i Medelhavet den där kvällen 18:e Juni? Och nu är det dags att skriva om allt det sista. Den där känslan när man gör allt en sista gång är inte riktig lika harmonisk som känslan av det första. Vi har strosat genom gamla stan och ätit de gudomligt goda bakelserna på Meli för sista gången i år. Imorgon blir det den sista stranddagen om vi inte vill upp i ottan för ett morgondopp på söndagen. Kvällen kommer att spenderas hos släkten för att avsluta med ett hejdå. Och så var strax dom här tre veckorna förbi. Redan.

A W S O M E

 
Helkväll på stan igår som blev helt awsome. När flickorna skulle sova gick vi hem med dom och mormor stannade på hotellet medan vi andra fortsatte på både Frauoles och Livingroom med blandad kompott av drinkar. Från vidervärdiga till supergoda. Vi entrade sängarna först närmare kl.2 i natt och det mina vänner händer inte ofta. Många goda skratt bjöd kvällen på och jag känner mig så laddad med energi. Inte bara från gårdagen utan från hela den här resan. Hemlängtan börjar smyga sig på från olika håll men inte direkt från min sida. Nu gör vi oss redo för att hälsa på hos min pappas moster med familj. Men en tidigare kväll än gårdagen blir det helt klart.

VINDAR, VÅGOR & STRÖMMAR

 
Vindar, vågor och alldeles för starka strömmar gör inte stranddagarna till det bästa just nu. Stackars de där livräddarna som springer omkring med visselpipa hela dagarna och jagar turister som ändå ger sig ut på för djupt vatten. Men det sägs bli bättre de kommande dagarna så vi håller tummarna för det så vi kan bada igen.
 
Igår kväll gick gänget ovan iväg till favorit pasta och pizza restaurangen. Där satt vi med utsikten direkt mot de stora vågorna som slog. Det var antagligen sista gången vi satte oss där i år men det var en desto trevligare kväll med god mat. När vi strosade genom gamla stan på vägen tillbaka till hotellet sprang jag äntligen på de där platåsandalerna som jag jagat i flera dagar. De får invigas ordentligt ikväll när vi ändå fått barnvakt och ska ut med Joanna och Anton för några drinkar. Ser fram emot det.

EN BLÖT HISTORIA

 
Solbränd hud. Värme. Glass. Smala gator och vackra blommor. Livet på en pinne. Det enda jag önskar är att jag kan fortsätta uppskatta varje dag och inte fundera på att det snart är över. Försöker tänka att många människor åker en vecka på semester och för dom har det precis börjat. Medan för mig går tankarna till att det Bara är en vecka kvar och det snart är slut.Tiden går fort när man har roligt sägs det ju. Vi har det otroligt bra här men jag vet också hur skönt det brukar kännas när man kommer hem igen. Det känns som det är månader sedan vi låste dörren och åkte därifrån mitt i natten. Och om man ska sakna något så kliar det i mina heminredningsfingrar nu och jag bara längtar till att få piffa till hemma. Kanske måla om eller något. Det blir liksom inte mycket sånt när man bor på hotell hela tiden.
 
Idag blåser det ganska mycket och havet stormar. Trots att vi la oss högre upp än vanligt och hade byggt "vallar" så kom stora vågor och sköljde över alla våra saker. Jag lyckades springa ikapp och fick tag på påsen med mat Patrik precis hade kommit med och min plånbok där även mobilen låg. Det hann ändå bli blött men inte helt dränkt. Det blev rejält blött om allt annat kan man säga. Inte så badvänligt idag, framförallt blir det väldigt svårt med barnen. Hoppas på mindre vågor kommande dagar.