EN STOR DAG
Så var den stora dagen här. Den allra första skoldagen. Ni kanske kan tänka er hur förväntansfull och pirrig den alldeles nya skoltjejen var igår kväll. Det var svårt att somna utan att göra ett antal glädjerop in ifrån hennes rum. Imorse var hon mer än ivirg på att ge sig iväg mot skolan men när vi väl kom fram var hennes första reaktion att trycka sig hårt mot mig, ta min hand och säga "oj, så många barn det är här. Nu vill jag gå hem". Men efter att ha varit ute och lekt en stund på skolgården (efter många om och men) så lättade det. Även om mitt hjärta värkte när hon bad mig följa med in och jag inte fick, att se henne stå där själv med ryggsäcken i handen och axlarna uppdragen under öronen, den där osäkra blicken jag fick genom glasdörren och att se att hon inte riktigt vet var hon ska ta vägen eller vad hon ska göra. Men så kom alla de snälla fröknarna hon ska ha och hjälpte henne rätt. Hon hittade några av hennes gamla vänner från förskolan att leka med och där släppte allt. Mitt lilla hjärta klarade första dagen med bravur. Men jag hade inte förväntat mig så mycket annat.
När jag kom tillbaka för att hämta henne kom hon direkt springandes ut genom dörren och kastade sig i mina armar. Så glad och fortfarande lika uppspelt. Så efter att första glömt ryggsäcken, sedan att tömma ryggsäcken i skåpet till att ha glömt sin tröja liggandes någonstans där inne, så kunde vi gå hem efter fjärde gången gilt genom dörren, haha. Men det är inte lätt när man bara är 6 år och ska komma ihåg allting själv. Hon var lycklig och längtar redan tills på onsdag när hon ska få gå på fritids för första gången.
Hon som började fyran ville inte ställa upp på bild idag... hon var heller inte lika upprymd över att sommarlovet nu är slut. Pinsamt var det också att mamma skulle gå till skolan. Ännu värre att jag ska göra det varje dag nu när Hanna har börjat. Igår kväll frågade jag henne, "Ska du börja i fyran imorgon?" varpå hon svarade mig, "Ja, och jag ska INTE gå med dig till skolan". Imorse var hon fast besluten att gå 10 minuter före oss bara för att det skulle bli så pinsamt annars. Men till sist fick jag ändå följa båda mina tjejer. Så fort vi närmade oss skolgården drog hon snabbt som en avlöning och vinkade smått med ryggen emot när mamman stod och ropade "HEJ DÅ MAYA", haha.
Mycket har kretsat kring skolan senaste dagarna och Maya är snabb på att tala om för Hanna att man går i skolan för att lära sig saker, inte för att leka med kompisar. Dessutom blir man väldigt trött efter ett tag men ändå måste man gå dit fast man inte vill på morgonen. Hanna hade den bästa lösning på det hela och sa "om man är trött och känner att man inte vill jobba eller gå i skolan längre. Då kan man luras att man har fyllt 60 år och har blivit pensionär". Hon har lösningar på allt den lilla damen.
Ja Hanna är för rolig😄! Hon tyckte det var lyx med min tillvaro, att jag fick pengar fast jag bara var hemma hela dagarna 😅!