GOD JUL
Julafton i år är någonting helt annat än vad det brukar vara. På ett helt annat sätt än vad vi någonsin firat jul. Men ändå har vi haft en riktigt mysig dag. Inga krav, ingen stress, bara tagit det lite som det kommit. Barnen har varit helt lyriska sedan dom vaknade imorse. Och paketen har varit många fler än vad de någonsin varit förut. Har en tendens till att inte kunna sluta. Ni vet.. bara ett till... och ett till. Och på något vis tror jag att jag försökt komplettera upp den jobbiga tiden med alldeles för mycket. Jag vet att det inte går. Men att få se den där lyckan från barnen under de stunderna dom fått öppnat och fått så många saker som dom verkligen velat ha. Ja, det är värt allt. Framförallt just nu ♥
Jag gjorde en liten juldukning till vårt lilla lilla julbord som vi åt tillsammans bara vi fyra.
Igår morse hade tomten lämnat ett brev i brevlådan till barnen där det stod "Hej Maya & Hanna! Det blir en annorlunda jul i år då jag inte kan komma in till alla barn. Men strö ut renmaten så hittar vi rätt och titta utanför dörren kl.18 på julafton. Från Tomten".
Renmaten låg plötsligt i kylskåpet en morgon för ett par veckor sedan som Nissan hade lämnat. Den har dom sparat och igår kväll strödde dom ut renmaten utanför vår ytterdörr. Så ikväll när klockan närmade sig 18 så hörde vi något ute i trappen. Barnen sprang ner och där utanför låg en stooor tomtesäck med bara julklappar från självaste TOMTEN. Hanna blev lite besviken att hon inte fick se honom. Hon trodde han skulle stå där utanför så hon fick se honom åtminstone. Men vi skrattade sedan och sa att han kanske blev rädd när han hörde att någon kom, så han kanske ramlade in i busken och dom bara tog paketen och gick. Då tyckte hon lite synd om honom men skrattade samtidigt så hon nästan kissade på sig. Julklapparna blev en succé och flera saker från önskelistorna dom skickade i frysboxen genom polarexpressen i December fanns med. Överlyckliga!
Nu blir det julfilm och lite gotta såhär mot kvällen. En riktigt mysig dag, trots att den inte blev så som vi tänkt oss från början.
Tänker tillbaka på förra årets jul och här har ni länk till den om ni vill se. Tiden innan pandemin bröt ut. Känns så avlägset att jag knappt minns hur det kunde vara. Saknar det så.
P.S. Var det bara jag som grät när jag såg sista avsnittet av julkalendern? Inte för att den är slut nu. Det var bara något speciellt när hon Mira träffar gamla Sören och får höra hur det gick för dom. Antagligen jag som är den mest blödiga.
Vilken härlig julafton ni haft i hemmet lugna vrå. Visst är det lätt att man köper lite extra klappar så här i dessa tider.. känns ju igen.
Alltså årets julkalender var väldigt fin och jag trodde jag var den ende som fick tårar i det sista avsnittet. Oerhört fint med Sören och Mira. Har man fått tårar på någon tidigare julkalender?...kan faktiskt inte minnas detta.
God fortsättning till er!