Hela den här veckan har känts så speciell. På många olika sätt och vis. Nästan ingenting har varit så som det brukar vara. Men nu är det fredag och jag och Hanna har varit lediga i vanlig ordning. Så mysigt med de här lediga fredagarna. Kan inte vara nog tacksam för den här tiden. Just idag går vi lite som på nålar. Med pirr i magen, förväntan, längtan och den eviga väntan. Tror jag talar för hela familjen och fler därtill. Någon som kan gissa vad som är på gång?
Idag har jag gjort klar barnens adventskalendrar. Till och med hängt upp dom faktiskt. Stackars barn, nu blir det lång väntan och dom måste gå och titta på det där, haha. Gissa om dom börjar bli ivriga. Jag har faktiskt hängt upp en stjärna i fönstret också... och en ljusstake, nej två ljusstakar har kommit upp.. och ännu några julstjärnor i vardagsrummet på väggen. Det är okej att tycka att jag är galen. Tycker det nästan själv. Men nu är det bara tre veckor kvar till första advent och jag kommer att ha ungefär två veckor på mig nu att göra julen klar här hemma innan Ceciia Möller Kirchsteiger kommer hit för att fota vårt hem till julreportaget. För att inte stressa ihjäl mig är det lika bra att sätta igång. Måste alltid låta saker växa fram och känna in vad som ska komma härnäst. Har ingen bestämd plats för sakerna där dom hamnar varje år. Nej, här blir det olika varje gång och beroende på vilka idéer man får.
Jag och barnen åkte ut till mamma en liten sväng. Passade på att gå till skogen för att ta lite granris. Så när jag kom hem gick jag ut för att hänga upp en krans på ytterdörren, satte granris i en stor kruka och fixade till lite. Så mysigt med allt pysslande. Det får dagarna att gå utan att endast behöva gå och grubbla över alla bekymmer ute i världen. Kan behövas lite extra mycket i år.
Du har ju anledning att vara lite extra tidig med julpyntandet i år och du kommer ganska säkert vara den första att plocka bort allt också.