NÄR HOPPET KÄNDES UTE
Så var fredagen här och vi har spenderat större delen av dagen i sängen. Den andra delen i soffan. Och så lär det fortsätta. Det är både jobbigt och trist att inte vara helt kry.
Men så kommer den där lilla gnuttan av lycka då jag ser att min ena café au lait slagit ut ordentligt. Och den andra har flera stora knoppar som är på god väg. När hoppet kändes ute om att hinna få dom att blomma så överraskar den. Nu vet jag inte om de andra knopparna hinner slå ut, men jag är glad att bara ha lyckats. Nästa år ska jag börjat tidigare att sätta mina knölar.
Patrik vände i dörren och ska äta på restaurang ikväll. Jag ska fixa middag åt mig och barnen och sedan blir det myskväll för oss. Barnen har beställt milkshake och spa-kväll. Dom är för go ibland. Bara mamman orkar.
Den var verkligen värd att vänta på, så fin.