LÄNGTAN
En längtan efter loppisar, en egen trädgård, enklare tider och efter människor. Ångesten greppar mig av bara tanken på att vardagen drar igång på riktigt på måndag igen. Många tycker det är skönt med rutiner men jag tillhör dom som verkligen älskar att inte ha några. Helst skulle jag inte vilja veta vilken dag det är eller hur mycket klockan är. Att bara få gå på känslan och ha makt över sin egen tid är något jag alltid önskar. Den känslan kan ibland göra mig förtvivlad när jag tänker på hur lite vi egentligen bestämmer över oss själva, hur mycket som är plikter och andras val till hur våra liv ska vara utformade från att vi är barn. Snäppet värre kanske det känns precis just nu i dessa pandemitider och maktlösheten över att skydda våra nära och självklart mina egna barn. Dom vill man alltid skydda mot allt ont i världen och jag känner lite hopplöshet över hur det ser ut just nu.
Ja, längtan är många saker nu. Men tills vidare så bara är jag. Ska försöka ta mig ut på fler promenader, ska testa på enklare yoga. Avslappning. Egentligen känner jag inte att jag behöver någonting för tillfället men jag vet att jag mår bra av att få vara kreativ och lägga händerna på saker istället för att belasta hjärnan. Därför ska jag nog ta och testa möblera om lite. Känner ändå för att förnya någonting och det enklaste (och billigaste) man kan göra är att flytta runt på alla saker man har hemma.
Att göra det mysigt igen när julen plockats bort är faktiskt lite svårare. Kanske för att stämningen är speciell när det är jul och allt runtomkring. Men helt plötsligt känns det liksom kalt och tomt när julen är borta. Även om det är jätteskönt och plötsligt känns mycket "renare" så söker jag efter den där mysiga och hemtrevliga känslan. Hannas rum är ett favoritrum. Gillar känslan där inne. Men nu ska jag jobba vidare på alla andra ställen.
Det är alltid svårt att ersätta all varm julbelysning, blir kalt, kallt och trist innan man vänjer sig.