LJUVLIGHETER, ENERGI & TOTALT MÖRKER

Varje morgon när klockan ringer skulle jag kunna göra nästan vad som helst för att bara få dra täcket över huvudet och sova vidare. Men istället så flyger jag upp, väcker barn, tar fram kläder, fixar frukost, borstar hår, packar väskor och (oftast) tjatar otaliga gånger på mina två för att de ska göra sig i ordning och komma iväg i tid, för att till sist ge oss ut i kylan och lämna av på skolan. Dom som säkert är lika trötta som mig. Fast bara när dom ska till skolan så klart, på helgen är dom gärna uppe tidigare än vad klockan ringer på vardagar. Jag däremot som ställer alarmet 12 dagar åt gången innan jag får 2 dagar åt att dra mig på morgonen är lika fasligt trötta oavsett vilken dag det är. Nackdelen när jag jobbar när dom är lediga och tvärtom, för det mesta. Varje morgon när jag just stigit upp och tagit på mig mina fluffiga tofflor tänker jag "när jag kommer hem igen ska jag krypa ner i sängen på direkten. Idag ska göra ingenting. Kanske sova". Men så kommer man igång efter allt morgonfix och när jag hade lämnat av lilla H på skolan (Maya går oftast med en kompis istället), så kände jag hur mycket jag behövde den där morgonpromenaden igen. Åh, så underbart härligt det är att få promenera medan solen går upp och ljuset kommer tillbaka. Idag fick jag en sådan energi av just det så när jag kom hem började jag istället städa, äta frukost och plötsligt åkte möblerna omkring igen. Det blev ommöblering inne i köket och kökssoffan fick nya kuddfodral som legat i skåpen sedan tidigt i höstas. När jag var klar med allt så lockade det där solskenet ute så himla mycket att jag passade på att gå en till liten  promenad innan jag skulle hämta Hanna igen. Humöret bara sköt i höjden och det känns så bra att jag tagit mig över de där 10.000 stegen och lyckades få ihop 7,5km promenad. Det gör gott!
 
 
När jag och lilla H kom hem ställde jag mig i köket igen, men den här gången för att påbörja middagen. Jag testade göra pulled chicken som skulle stå några timmar i ugnen. Mums, så gott det blev med massor av sallad och grönsaker. Senaste tiden har vi ätit så mycket både grönt och frukt. Älskar det. Barnen skulle ju kunna leva på sådant om dom fick bestämma så det passar oss alla. Att det dessutom känns så där fräscht och nyttigt gör det inte sämre.
 
Men från att känna hur energin legat på topp under dagen så blir jag lika knockad varje gång mörkret smyger sig på. Blir alldeles tom och orkeslös så fort det börjar skymma. Tror att det är därför morgnarna är så tuffa också. Det är ju helt SVART när man vaknar. Helt omöjligt att veta vad klockan är om man bara skulle se ut genom fönstret.
 
Jag har en app i mobilen som visar när solen går upp och ner varje dag. Något jag använder flitigt från och med Januari. Vill gärna se vad vi har framför oss. Hur snabbt ljuset kommer tillbaka. Att det är lika lång väg tillbaka som när mörkret kom förstår vi ju så klart. Men så såg jag att om exakt EN månad kommer skillnaden börja kännas på riktigt. För oss här i Norr, eller rättare sagt Sundsvall, kommer solen då gå upp kl.07.03 och den går ner kl.17.05. Hur LJUVLIGT är inte det? Bara det att solen hinner gå upp innan barnen ska gå till skolan gör att hela livet kommer kännas lättare. Ungefär. Skillnaden är stor jämfört med idag då solen går upp kl.8.33 och ner kl.15.34. Åh, vad jag ser fram emot att möta ljuset igen!
 
Men precis just nu ser jag fram emot att titta på Mandelmanns Gård och äta fryst ananas. Det är heller inte så tokigt.
1
Mimmi

Det skiljer redan 1,5 timme i ljus sedan 21 december! Jag märker det tydligt när jag stänger butiken på söndagar kl.15.00....

Svar: Ja, det förstår jag. Än märker jag det inte lika väl när jag jobbar. Det dröjer länge tills att solen är uppe till efter 18 eller ännu mer till kl.20. Men jag kommer så väl ihåg känslan varje år när det plötsligt är ljust när man ska hem på kvällen. Så himla härligt!
Eleni Apostolakis