NÅGOT AV DET BÄSTA JAG VET

Mina listor är inte bara långa utan också väldigt många. Men jag älskar listor, av flera anledningar. Dels glömmer man inte bort den där tanken eller det som ska göras, man kan enklare strukturera allt och hur härligt är det inte att sätta check på den där listan när man får saker avklarade. Bästa som finns!
 
Idag har jag varit ledig och kunde sätta check på flera saker som jag har tänkt hinna göra den här veckan. Jag har tvättat, målat klart vitrinskåpet (efter alldeles för lång tid), tömt gamla krukor på jord, bakat sockerkaka, lagat lunch, rensat lådor, packat min första flyttkartong med sommar/strandsaker efter att ha rengjort dom, skurat av utemöbler, tvättat av alla ljuslyktor och torkat ur lådor, städa ur Hannas lilla bryå och dockhus som moster lilltroll ska få ta över och till sist har vi haft föräldrarmöte för Hannas klass. Ja, alltså jag har hunnit så mycket idag och det känns jätteskönt men ändå känns det svårt att varva ner för jag vill bara fortsätta. Men det kommer en dag imorgon också. En dag då jag ska fortsätta att rensa ur garderober, skåp och lådor. Hoppas ta en skön morgonpromenad, vi ska försöka hinna med en tur till skogen och plocka svamp när Patrik kommer hem, mellan skjutsningar till fotbollsträning och sedan kvällens andra föräldramöte, den här gången för Maya. Skönt ändå med digitala möten för det förenklar allt när man inte behöver ta sig längre än till datorn hemma.
 
 
Jag fick med mig en skrutt hem från skollämningen idag då hon fick så ont i magen. Tur som var så gick det över ganska fort och då passade vi på att baka en sockerkaka med kardemumma. Mums. Så det fick bli en liten fika som vi kunde bjuda resten av familjen på sedan. Gissa om lilla H gick lös med florsockret i vanlig ordning.
 
 
Hoppas allt är bra med er och att ni fått njuta av solen och fina dagar.

IDAG ÄR DAGEN

Hej på er!
 
Dagarna fortsätter att rusa fram och idag har barnen deras allra första riktiga skolvecka. Jag startade veckan med en ledig dag efter att ha jobbat hela helgen. Tog min första morgonpromenad på väldigt länge, passade på och gick förbi vår framtida lägenhet för att se mig omkring, för att sedan gå hemåt och äta frukost. Under ett långt telefonsamtal på 2,5 timme med min syster (och en stund med mamma i luren också) så satte jag igång och rensa alla Hannas kläder i garderob och lådor. Som ungen växer alltså, allt inför hösten var pyttelitet. Så nu vet jag ju var min lön kommer gå åt till den här månaden, haha. Ska ta tag i Mayas garderober i veckan också. Sedan blir det inventering av alla ytterkläder och skor. Vilket projekt. Jag har börjat rensa även annat som vi inte kommer kunna ta med i flytten och sådant som bara stått och tagit plats. Jag har redan sålt iväg nästan allt vi haft utomhus i möbelväg och så. Även andra möbler och prylar har flyttat ut. Samtidigt har jag fyndat ett gammalt jättefint och GALET tungt linneskåp. Lyckan var total när jag råkade vara den första som hörde av mig och fick det! Som jag letat. Det kommer dock bli väldigt spännande att se hur vi ska få upp skåpet på det där skåpet på tredje våningen utan hiss och en väldigt smal trapp. Dom vi köpte det utav sa att dom brukade använda bärselar när dom flyttade på det och det kan nog behövas, plus ett gäng starka karlar gissar jag. Men åh, vad glädje vi kommer få utav det när det väl är på plats.
 
Idag är dessutom en stor dag då Patrik fått sin andra vaccindos, papperna vi skickat in till banken har kommit fram och blivit godkända och vi har skrivit under uppsägningen av den här lägenheten. Nu börjar det hända grejer!
 
 
Jag fortsätter plocka in och njuta av alla mina dahlior. Den här jätten är den finaste av dom alla. Min stora favorit - Café au lait. Och det glädjer mig att jag nu vet hur jag ska vinterförvara dom i nya lägenheten OCH att jag kommer behålla och göra i ordning på den nya balkongen för både dahliorna och min dvärgsyren. Jag har en bild av hur det skulle kunna bli om vi får den utbyggda balkongen på plats och allt jag ser framför mig känns så himla bra!
 
Söker så mycket inspiration och har en skrivbok där jag skriver ner alla mina tankar och idéer i. Jag har så stora planer för den här lägenheten och jag längtar så otroligt efter att sätta igång med alla mina projekt! Tur jag bor med världens bästa Patrik som än en gång inte sätter sig på tvären med någonting och aldrig säger att någonting är omöjligt, även om han får ta ner mig på jorden ibland. Eller kanske rättare sagt försöker få mig att tänka mer realistiskt. Ni vet, om jag fick bestämma skulle jag ju helst renoverat upp hela lägenheten på en vecka.. men det förstår även jag att det inte går. En sak i taget. Men just nu får jag så mycket energi (och kanske utmattning, haha) av att få leva på alla tankar och söka ständig inspiration.
 
Nu laddar vi upp för en vecka med jobb. Patrik åker bort ons-fre så jag och barnen blir ensamma då. Och på torsdag ska jag ta min andra vaccin dos. Som man gått och väntat på det. Äntligen bara dagar kvar.
 
Hoppas ni har det bra, så hörs vi snart igen!
 
 

MINA TANKAR OCH KÄNSLOR

Så har jag nu landat i att det här händer på riktigt. I November får vi nycklarna till Vårt nya hem. Den här resan har pågått i många år samtidigt som den blev verklig på så otroligt kort tid. Man har drömmar och en vision över livet. Drömmar som alltid förblir drömmar, drömmar som förändras eller ett steg närmare sin dröm. Jag tänker att allt har en mening. Och det som händer precis just nu ger mig känslor både högt och lågt. Min lycka är enorm och tacksamheten ännu större. Men jag har aldrig varit bra på avsked.
 
För andra är det här kanske inte en stor grej. Jag har flyttat mycket hela mitt liv. Kan knappt räkna antal ställen jag bott på. Hur många nya rum jag haft och hur kul jag tyckt det varit varje gång. Bara när vi flyttade hit där vi bor idag, så var det vår femte lägenhet på 5 år tillsammans. Det är här som hemmet plötsligt fick en mening för mig. För jag hittade hem. Jag fick ny intressen med att inreda, få vara kreativ, fotografera och att odla. Större än något jag tidigare haft. Jag hittade liksom "mig själv". Samtidigt blev vår familj komplett och barnen har fått växa upp här, så nära drömmen vi kunde komma. Vi har inte och har aldrig haft möjligheten till att köpa oss ett hus. Min vision om att ha små barfota barn springandes ute i trädgården, att få bygga den där trädkojan, ha dom där kaninerna skuttandes på gården och ha familjemiddagarna i den lummiga trädgården blev aldrig. Något som för mig kändes så viktigt och efterlängtat så det gjort ont ibland. Men tiden sprang ifrån och vi hade aldrig möjligheten. När vi då hamnade här. Precis här. Blev en total lycka. För det var så nära vi kunde komma allt det där. Vi har trivts jätte jättebra. Jag bor i min drömlägenhet om jag skulle ha någon. Och det har fått vara vårat hem på riktigt. Fast det var inte sant egentligen. Verkligheten kommer i kapp och man inser att det här har aldrig varit vårt. Efter några riktigt jobbiga veckor har jag pratat med mig själv i huvudet. Försökt styra mina känslor och tankar åt ett annat håll. Det har inte varit helt enkelt men jag har lyckats.
 
Vi är inne på vårt 9:onde år här. Så länge har jag aldrig bott på en och samma plats tidigare. Och med allt som hunnit hända innanför och utanför dom här väggarna kommer det inte bli helt enkelt att lämna. Det vet jag. Då kommer vi till det där med avsked. Det är tungt. Oavsett om sommaren är slut, någon lämnar eller att vinka hej då till ett hem som man älskat så. Just nu förstår jag inte ens hur jag ska kunna städa ur det här hemmet utan att stå och fulgråta samtidigt. Men det behöver samtidigt inte bli så. För på samma gång kliver vi in i något nytt som jag är så förväntansfull på. Det är mycket jag kommer sakna här. Att ha möjligheten att odla, två balkonger med en utsikt över stan och havet, att bara gå ut och grilla på gården, att barnen kunnat ha studsmatta och gungställning, takhöjden, sekelskiftes villan med djupa fönster och att tända en mysig brasa på vintern i den helt otroliga kakelugnen. Samtidigt kommer det finnas saker som jag inte alls kommer att sakna. Men allt är väl inte bara bra eller dåligt? 
 
 
Vi har prioriterat att bo kvar i området för att barnen ska få gå kvar på samma skola och ha nära till sina kompisar. Vi kommer också ha fortsatt lika långt till jobbet, vilket är ett plus. Och den biten har varit det allra viktigaste i det hela. Jag har aldrig drömt om att köpa en lägenhet. "Vanliga" lägenheter har för mig varit ångest av bara tanken. Men det här känns verkligen rätt. Och jag vet att ingenting varar för evigt, för vi kan avgöra själva var vi tar vägen. Just här och nu så kommer det här bli det allra bästa beslut vi tagit. En gavellägenhet på översta plan med plats åt hela familjen. Alla får varsitt rum, stora bra ytor och både badrum och gästtoalett. Och när jag steg in i hallen fylldes jag av en varm och positiv känsla. Här kan vi bo och må bra. Vi kommer aldrig behöva känna oss ovälkomna eller stressad över att behöva lämna. Där ska vi nu starta en ny framtid tillsammans och vi kan göra om precis så som vi vill. För det förstår nog vem som helst att jag är redo att hugga in på spackel, färg och skruvdagare så fort vi får nycklarna. Planerna är enorma, idéerna ännu fler och det är allt jag tänker fokusera på nu. Det här kommer att bli så himla bra, jag känner det. Vi är redo nu ♥
 
 
Här är planlösningen på nya lägenheten. Och det bästa utav allt är att det finns planer på att bygga ut den inglasade balkongen till tre gånger så stor. Så det är vad vi går och hoppas på nu att det går igenom. Håll en tumme med oss. Nu ska hemmakatten rensa, sälja saker och förbereda för flytt.