TULPANENS DAG

Med hemleverans kom en jorden största tulpanbukett hem till oss lagom till Tulpanen dag. Den maffigaste jag någonsin ägt. Och där kom även min allergi och gjorde sig påmind också. Men vem kan motså ett hav med blommor? Inte jag trots att jag får äta allergimedicin.
 
 
Annars har vi haft världens lugnaste lördag. Ganska skönt. Ändå har jag hunnit bakat kardemummaskorpor, jag och Patrik har varit och stuvat om i förrådet för att sedan springa i trappor och bära alla kartonger med jusaker dit ner, har ätit en semla och vikt in tvätt också. Så lite har vi ändå fått gjort trots att det känns som det varit en lång lång dag. Ångrar att jag inte tog mig en promenad, för det hade jag behövt. Bestämmer mig därför här och nu för att ta en morgonpromenad imorgon istället. Friskluft och få röra på sig hade suttit fint nu. Men först hugger vi in på godisskålen och tittar på en film ikväll.
 
 
Kardemummaskorpor alltså. Fantastiskt enkla och så himla goda att vi suttit hela familjen och ätit de som smågodis. Man kan liksom inte sluta. Mums!

DRÖMMAR & SEMMELMUFFINS

Har kommit in i en period igen då jag känner att jag behöver styra mig själv och mina tankar lite bättre. Det går faktiskt, bara man inser att man behöver göra det och faktiskt gör det. Ta ett samtal med sig själv om att ändra tankebanor, försöka se det från den ljusa sidan och fokusera på det som är bra och inte dåligt. Har lovat mig själv att varva ner emellanåt och att ta bättre hand om mig själv. Tänk att en sån sak som borde vara självklar, kan vara så lätt att glömma. För några dagar sedan packade jag upp den allra sista flyttlådan som stod här i ett hörn. I den rotade jag fram alla böcker och ställde bredvid sängen i det provisoriska nattduksbordet som är en gammal trälåda som står på höjden. Jag fyllde upp alla mina böcker och hittade faktiskt några jag knappt visste att jag hade. Jag föredrar alltid saker med lycklig början, gärna lyckligt mittemellan och allra helst ett lyckligt slut. Eftersom jag känner mig så pass väl att jag bara blir stressad och mår dåligt av allt annat. Allt påverkar mig alldeles för lätt. Men så börjar jag, utan att ens tänka på det, att läsa en kriminaldeckare som jag definitivt inte köpt åt mig själv. Jag tänkte väl bara titta i den men fastnade så totalt efter bara första sidan att jag knappt kunnat lägga ifrån mig den på kvällarna. Helt plötsligt inser jag att det spelar ingen roll vad jag läser, bara att jag gör det, så får det mig att hamna i en helt ny plats i min egen kropp. Ett sätt som får mig att bara släppa varenda liten tanke som annars ligger och skaver. Det får mig att slappna av fullt ut. Jag ska här med fortsätta att läsa böcker och inte glömma bort hur bra det faktiskt är. Nu när jag äntligen landat i vårt nya hem, i vårt mysiga nya sovrum och hittat en plats helt till avkoppling. Det vet jag att jag behöver med tanke på att jag varit så himla nära den där utmattningen några svängar tidigare. Så nu ska jag börja ta hand om mig själv i tid istället och inte låta det gå för långt innan man inser det.
 
Jag ser ljuset som återvänder när jag tittar ut men jag ser också ljuset när jag tittar in. Drömmarna och idéerna är många. Oändliga. Och det får jag vara glad och tacksam över.
 
 
Jag har jobbat hela helgen så jag hade tur med en ledig måndag tillsammans med mina tjejer som börjat vårterminen med en studiedag. Vi bjöd hit mamma på en fika och jag passade på att baka Semmelmuffins. Mums så goda. Och dessutom enkel och tar inte så mycket tid att göra jämfört med att baka en deg som behöver jäsa. Receptet hittar ni här.
 
Maya sprang över till min syster och lilla Agnes och där är hon fortfarande. Mammsen har nyss åkt och om en liten stund väntar vi hem Patrik från jobbet. Jag borde röja inne i köket ännu en gång. Klockan går så fort så man hinner knappt med.
 
Imorgon börjar vardagen på riktigt igen. Med blandade känslor så klart. Alltid. Även fast jag inte haft jullov själv så känner även jag mig mer ledig när barnen är det. Kanske för att det plötsligt bara är mina egna tider att passa. Inte behöver man hålla reda på läxdagar, gympaväskor som ska packas fler dagar i veckan, vem slutar när, träningar, utvecklingssamtal, "temadagar" på skolan osv osv. Behöver inte upp extra tidigt på morgnarna och få iväg barnen till skolan trots att jag själv börjar långt senare än vad dom gör. Det är ganska lyxigt att bara ha sina egna tider att passa inser jag just. Inte konstigt att jag känner mig ledig bara för att barnen är det trots att jag själv jobbar, haha. Men nu återgår vi till det gamla vanliga igen. Rätt så härligt ändå att få säga att Vårterminen är här nu! Åh, vad jag längtar efter våren. Och på onsdag kommer dom hit och mäter våra balkonger. Känns helt fantastiskt att vi längre fram kommer få en tre gånger så stor inglasad balkong. Det ska få bli min oas.

KNÄCKIG BLÅBÄRSPAJ

Vilken vecka det varit här i sjukstugan. Båda barnen har varit dåliga så det blev lite vabbande för min del. Jag har då passat på att fortsatt rensat i skåp och lådor och så klart även slipat och målat om lite möbler. Ihelgen har jag varit ledig med resten av familjen så då har jag och P teamat och fortsatt att rensa, tvätta upp en massa kläder och annat och dessutom har jag fyllt någon låda till. Det gäller att fortsätta hålla båda tempo och humör uppe. Men det tycker jag vi lyckas bra med!
 
Förutom att vi lagt timmar på allt städande, rensande och att springa upp och ner i trappor för att fylla släpvagnen med sådant som ska kastas så har vi också spelat sällskapsspel med barnen, tittat på film, jag tog mig en promenad i regnet, skruvat fast knoppar på våra gröna skåp och så bakade jag en blåbärspaj till söndagsfikat.
 
 
Ser ni mina dahlior som jag fortsätter att plocka in ljuvliga buketter ifrån? Det är svårt att ta tag i att gräva upp dom där knölarna i år alltså, när de fortsätter att leverera så mycket fint. Och blåbärspajen, mums! Väldigt söt men oj så god. Är nu sugen på att testa göra den knäckiga blåbärspajen så har ni receptet här.