KNÄCK & JULTANKAR

Kan nästan inte med ord beskriva hur tröttheten kommit ikapp mig den här veckan. Efter jordens längsta flytt, att på direkten påbörja renovering samtidigt som julen kommer och den mest intesiva tiden på jobbet med långa dagar från morgon till sen kväll. Allt gör nog sitt. Och så kommer äntligen min lediga helg. Den första på fyra veckor. En lördag där vi bara tar dagen som den kommer men ändå med några små förhoppningar om att hinna göra knäck, pepparkakshus och en skön kväll med familjen till någon mysig julfilm. Trots att jag drog mig länge imorse (i mina mått, vi sover aldrig jättelänge i den här familjen), så känns det som jag skulle varit vaken hela natten. Sådär trött, vimsig och en smygande huvudvärk. Men den som tror att man kan ta igen sig på en sovmorgon kanske tror fel.
 
Vi myser vilket fall på här hemma idag. Spelar julmusik och jag har faktiskt hunnit med att göra knäcken. En omgång knäck innan jul var vad jag kunde önska om och nu är det gjort. Med tips av min kollega på att koka den till 134 grader har jag senaste åren lyckats väl. Den blir sådär perfekt kola seg och vi har redan hunnit ätit upp halva burken tror jag. Mums!
 
 
Patrik har varit och handlat mat och jag passade på att beställa hem ett gäng aprikosfärgade amaryllisar från blomsterhandeln. Så glad att han bara fixar när jag ber om något, allt som oftast. Jag hade tänkt köpa blommor igår men med en trött hjärna glömde jag helt bort det. Så nu är jag glad att det ändå står en bukett där på bordet bredvid ett plingade änglaspel. Patrik har förberett med kött som står i ugnen inför kvällens middag och jag ska nu slå in ett gäng julklappar till. Men även ett gäng födelsedagspresenter. För på onsdag fyller vår stora tjej hela 11 år. Imorgon ska vi fira henne med en väldigt väldigt liten skara nära. Mer orkar jag inte... och i denna uttröttande pandemi så är det väl även som man sig bör.
 
Ojoj, så välbehövlig den här lediga helgen kom att vara nu! Nu njuter jag av de här lediga dagarna innan jag återgår till den helt hysteriska julhandeln igen. Man hinner knappt andas från att man kommer in på jobbet på morgonen till sent på kvällen. Nu har vi dessutom extra öppet hela vägen fram till julafton. Så på måndag kommer jag inte hem förrän tidigast 21.30. Kämpa, kämpa. Snart har barnen jullov så jag slipper kliva upp 6.30 på morgonen för att få iväg dom iaf. Det blir skönt det.
Mamma

❤️❤️ förstår din trötthet❤️

Mie Evnice

Vad gott med knäck! Hoppas du kunnat njuta av din lediga helg!