SPORTLOV OCH ALLT DÄREFTER

Förra veckan hade barnen sportlov. Men redan veckan innan det var dom hemma. Ungefär 5 dagar efter att Hanna insjuknade i covid så blev det Mayas tur. Det tog ganska hårt. Var väldigt jobbigt. Och trots att veckorna går så tycker jag dom fortfarande är ovanligt trötta och har inte fått tillbaka samma ork. Aldrig tidigare har dom heller haft feber på 41 grader som det var uppe i den här gången. Men nu är det gjort. 
 
Sportlovet jobbade jag mest... likaså Patrik. Barnen hängde en hel del med mormor. Vilken tur vi har som har henne så nära och som är så villig att ställa upp i vått och torrt ♥
 
Jag och Hanna sådde iaf de första fröerna och oj så det växer och gror. Det är roligt. Men jag har däremot inget bra ställe att förvara svalt och ljust på i år. I den här lägenheten är det aldrig svalt. Framförallt inte nu när dagarna bjuder på så fint väder med mycket sol. På inglasade balkongen visar termometern nästan 40 grader varmt. Det blir hysteriskt hett trots att jag har rutorna öppna. Men det är härligt också. Har aldrig solat så mycket de första månaderna på året som jag har gjort i år.
 
 
Annars jobbar jag en del nu. Hoppar in lite extra och sådär medan vi håller på att bygga ut och bygga om vår butik. Det blir så bra, men det händer grejer varje dag. Ingen dag är den andra lik.
 
Idag har jag iaf varit ledig. Eller ledig och ledig. Har fotojobb på hög som ligger den här veckan. Det ska filmas, fotas och redigeras. Skickas in utkast och hållas reda på saker. Jag fotograferade ett jobb idag, sen dog batteriet på kameran. Då passade jag på att ta en härlig lunchpromenad i solen medan barnen ändå var i skolan. När jag kom hem fick det bli en lättare lunch på balkongen och där blev jag sedan sittandes med en av mina nya böcker "Där kräftorna sjunger". Köpte ett gäng böcker på bokrean och har laddat upp för en vår och sommar med härlig läsning.
 
 
Just nu bara längtar jag till lugnet. Eller det gör jag nästan hela tiden. Ännu mer sedan pandemin bröt ut. Egentligen passade det livet mig ganska bra. Man fick göra ingenting med gott samvete, om ni förstår vad jag menar? Så klart saknade man det mer "vanliga". Men jag har inget behov längre av att göra saker och har kalendern planerad på bredden. Jag längtar till naturen, lugnet, att få glömma bort tiden och vilken dag det är. Att bara få vara och njuta av det.
2
Mamma

❤️❤️

Svar: <3
Eleni Apostolakis

Mimmi

Det känns som vi tappat vår "sociala muskel", det som gav så mycket energi förut. Jag orkar med jobbet, sedan är jag så trött. Men det ska bli bättre...för visst ska de det...det måste bli bra nån gång igen... Kram