ELENI APOSTOLAKIS

Man kan aldrig veta vad som kommer hända, varken om en timme eller nästa dag. På ett sätt är det väl ganska skönt också. Ibland händer oförutsägbart roliga saker och ibland är det jobbiga och tråkiga. Jag har genomgått en väldig resa dom senaste månderna inser jag. En resa inom mig själv. Just precis nu känner jag hur jag landat i någon sorts acceptans. Och jag har byggt upp en inre styrka som jag inte haft på väldigt länge. Men även en yttre styrka genom träningen jag fortfarande håller fast vid. Att känna hur man utvecklas är verkligen boost och att få dom där endorfinerna som det ger är oslagbart.

 

 

Förrförra veckan skadade Maya sitt knä under en fotbollsträning. Det är hennes knä som gått ur led antalet gånger senaste (snart) två åren. Den här gången gick det illa och dom fick hjälpas åt att få henne ut till bilen. Sedan fick Patrik bära henne över axeln upp till tredje våningen för att komma hem. Knät var dubbelt så stort som det andra och hon hade svårt att stödja på benet. Så dagen efter bokade jag en tid på vårdcentralen och därefter fick hon åka direkt upp på akutröntgen och vidare in på akuten. Morgon efter det ringde dom och bad oss komma in för att göra en MR bara ett par timmar senare. Sedan kom domen. En lös ben/broskbit under knät som behöver sättas tillbaks eller plockas bort genom operation. Dom kommer även se över hur knät ser ut i övrigt och om dom ska fästa knäskålen när dom går in med kamera och ser hur det ser ut. Operationen skulle redan skett i torsdags, men pga att Maya drog på sig en förkylning i veckan så fick dom skjuta fram det då hon inte kan sövas annars. Så nu tar vi sikte på att få det gjort på tisdag istället. Håller verkligen tummarna för att det blir gjort. Världen rasade ett kort tag eftersom dom nu ska köra igång med fotbollscuper och annat roligt med fotbollen framåt. Men vi hoppas att allt går sin väg och läker bra så hon snart kan vara på fotbollsplanen igen ♥

 

Förra helgen började jag och Patrik plocka ner diverse saker från väggarna i köket, möblerade om, borrade nya hål, spackla och smida nya planer. Som jag önskar vi kan fortsätta med det här snart så vi får det klart för en stund.

 

Jag har redan hunnit jobbat en hel månad. Tiden går så himla fort! Och nu känns det som att jag knappt kan förstå att jag faktiskt varit sjukskriven i vinter. Jag har även lite roliga samarbetesjobb på gång och idag har jag och Patrik varit och fixat rekvisita och produkter. Sen har jag försökt få med hela oengagerade familjen på ett hörn, haha. Men jag hoppas det blev bra. Patrik har skjutsat Hanna på bowlingkalas för en stund sedan och jag ska fortsätta redigera och klippa film. Så kan man också spendera en lördag.

 

Önskar er en riktigt fin helg!